Ett av dressyrens mål är att rakrikta hästen. Rakriktning är viktigt för den långsiktiga hållbarheten hos hästen. Hästen är inte gjord för att bära ryttare varför det är viktigt att skola hästen att använda sin kropp på bästa möjliga sätt när vi rider den. Att rakrikta hästen är en del av detta. Alla oskolade hästar har en medfödd naturlig asymmetri som gör att de föredra att lägga vikt på antingen höger eller vänster bog. Därför är lateral balans, eller förmågan att skifta vikt från ena bogen till den andra, nyckeln till att rakrikta din häst.
Hur du känner igen naturlig asymmetri
Du känner som sagt igen asymetrin hos den oskolade hästen genom att hästen föredrar att läga vikten på ena eller andra bogen. Hästen på bilden föredrar att lägga vikten på vänster bog (se bild 2 där vänster bog är rödmarkerad). En häst som föredrar att lägga vikten på vänster bog kommer också ha lättare för att böja halsen till höger. Dessutom kommer den hästen gärna:
-
föra bakdelen åt höger
-
sätta under sig höger bakben, men benet bär inte maximalt med vikt då det förs något åt sidan och helst inte placeras under hästens tyngdpunkt (kraftig röd pil som pekar framåt)
-
skjuta på mer med vänster bakben jämfört med höger (kraftig röd pil som pekar bakåt)
-
belasta vänster fram- och bakben (på den konvexa sidan) mer än höger fram- och bakben
-
stå med vänster fram- och bakben längre ifrån varandra jämfört med höger fram- och bakben (den konkava sidan)
Tvärtom gäller så klar för en häst som föredrar att lägga vikten på höger bog. Den hästen kommer föredrar att böja halsen till vänster osv.
För att återgå till hästen som föredrar att lägga på vänster bog. Den hästen känns balanserad när du rider i höger varv, men när du rider i vänster varv kan den t.ex. ha svårt att följa fyrkantsspåret och i hörnpasseringarna tränger den gärna inåt samtidigt som den hellre ställer sig utåt än inåt. Du kan även känna att hästen i vänster varv biter sig fast i innertygeln men inte tar stöd på yttertygeln. Den kroppsmedvetna ryttaren kan även känna att sätet sänks mer till höger än vänster i varje steg och att högra skänkel ligger närmre intill hästen medan den vänstra skänkel trycks bort från vänster bakben. I alla sidvärtsrörelser har hästen lättare att föra sin bogar åt vänster och sin bakdel åt höger.
Sammanfattning:
“I allt arbete i höger varv uppfattas hästen som lösgjord och ’balanserad’, I vänster varv verkar den stel och ’obalanserad.“ P. Karl, Twisted truths of modern dressage (2008), min översättning.
En signal för att flytta vikten
För att rakrita din häst behöver du alltså lära den en signal för att flytta vikten från ena bogen till den andra. Signalen utgörs av att du för tyglen mot hästens hals. Senare kan du om du vill flytta kontrollen till din skänel men för att lära hästen att flytta vikten från favoritbogen är det handen och tygeln du använder. Handen är effektivare som kommunikationsmedel än skänkeln eftersom handen via bettet har en direkt påverkan på hästens ryggrad.
Den första övningen du använder för att lära in indirekt tygel eller “neck-rein” är att rida en volt där hästen är utåtställd. Du vill vända hästen för ytter tygel som du för mot halsen. Handen får inte korsa manken. Hästen måste lära sig att svänga undan för ett lätt tryck från tygeln. Du behöver troligen förstärka med en väl avpassad inverkan från spöt i inlärningsskedet.
Hästen i exemplet ovan som föredrog att ha vikten på vänster bog kommer ha lätt att svänga undan från höger tygel eftersom den redan har vikten i rörelseriktningen. Utmaningen ligger i att få hästen att förstå vänster indirekt tygel så att hästen när du för vänster tygel mot halsen inte bara svänger åt höger utan gör det genom att skrifta vikten till höger bog (bild 3 där höger bog är rödmarkerad). Du vet att hästen har lagt vikten på höger bog när hästen självmant ställer sig utåt i volten åt höger. Du tränar helt enkelt in den viktsfördelning och kroppshållning som hästen undviker om den får bestämma själv.
Utåtställd volt är den första övningen för här tillåts hästen att falla i rörelseriktningen. När hästen sedan kan signalen använder du den för att balansera upp bogarna så att hästen när den går i vänster varv inte hänger på innerbogen utan följer fyrkantsspåret och gör balanserade hörnpasseringar utan att tränga inåt (bild 4). Hörnpasseringen blir balanserad när du kan få hästen att skifta lagom mycket av vikten från höger bog (den som hästen i exemplet föredrog att hänga på) till vänster bog så att hästen utan att varken falla utåt eller inåt passerar hörnet inåtställd. Som ryttare kommer du även känna att hästen formar sig kring din inre skänkel. I bilden har jag markerat detta med grönt för både höger och vänster bog men en något mörkare nyans av grönt för höger bog eftersom hästen måste ha något mer av vikten på ytter bog för att hörnpasseringen ska vara välbalanserad och hästen ställd inåt.